Tråkigt väder och mörka eftermiddagar.... det manlever för nu är helgerna då man hinner vara ute då det är ljust.

I söndags var detridhuset och Nixxa och Naya fick lite utlopp för sin energi... Nixxa är lite frustrerad över att inte få köra, så när vi tog åttor och serpentiner vid en tunnel så sögs hon in somen dammsugare i den och kom lyckligt ut p andra sidan och ville ha en godis....hahahah.... undrar hur VIIIID ho kommer att bli när v börjar köra igen???? Men jag har Maries ord att tänka på så jag inte blir besviken...klart vi behöver träna in oss på varandra igen.... så sakta i backarna Tina....... men jag läääängtar så att å börja köra igen.... På torsdag 20.00 är det återbesök och jag hoppas att kortisonet har gjort sitt. Hon älskar sin hutt på kvällarna....

Det ska bli så kul att köra igång igen och det värsta är att jag är så inställd på det.... tänk om det blir annat svar??? Då blir jag nog chockad.

Nixxa gick upp i vikt då vi började simma ochslutade träna så vi gick ner på lightfoder, hon tappade och var nere på 7.3kg Nu har jag börjat blanda i hennes vanliga Hill´s igen och hon har fått tillbaka lite igen. T.o.m Naya har gått upp 1.5hg..så hela 3.65 kg väger hon. Båda damerna ska ställas den 14... undrar om vi blir utkastade snabbt båda gångerna... ja, ja vi får väl se....

Nu ska det sovas.......

Visst är det härligt att det är ljusare dagar nu...jag behöververkligen det för tt vara p gott humör. Jag älskar verkligen när det blir höst och man får ha ljus tända och det blir så mysigt, men nov, dec kan vara så lååånga och tråkiga. Äntligen har det blitt januari och våren hoppas jag kommer snart - optimistiskt - men nödvändigt :o)

Jag hade lite födelsedag i går 16 januari och blev hela 37 år....jisses snart är jag 40, trodde aldrig att jag kunde bli så gammal, men inte är det gammalt heller.... men tänk vad många saker som man gjorde för 10-20 år sedan - och så känns det som om man gjorde dem igår :o)  

Mycket har hänt sedan jag sist skrev. Tävlingen i Kista var en toppen-lång-helg. Den flöt på så bra och det var så himla roligt fast man var sjuklig. Tänk vad frisk man kan känna sig av agility - samt alla härliga människor runtomkring en, då kan man bara känna sig frisk.

Vi har enhärlig stab som kan organisera hur bra som helst: Yvonne, Kjell, Malin och Elisabeth ni är grymma på att hålla i allt. Och det är så himla enkelt och roligt att arbeta med sådana människor. + så många andra i klubben som det är sp himla roligt att jobba med. Tur att NI finns :o)

Jag var inte med sista dagen då jag behövde organisera mig inför arbetet på onsdag. Jag har nu både en år5 på 60% och en år2 på 40%, och så läsare jag till specialpedagog och blir klar till hösten-09, så lite splittrad känner man sig. Samt att dela två klasser med två andra personer och sedan få ihop det under veckan, jag känner mig mer hemma hos femmorna, men det är så spännande och ska bli så roligt att ha tvåor:o) bara man kommer in i alla rutiner... Tur man har härliga arbetskamrater :o) och en underbar chef.

Hur är det men lilla Nixxapixxa då ? Jo hon har nu gått på antiinflammatorisk medicin sedan slutet av dec och vi ska den 28 januari på återbesök till sjukgymnasten.. Vi simmar vidare och tränar vikter. Hon har inte lyft upp benet på LÄNGE nu "hålller tummarna"  och jag har faktiskt släppt henne efter vi har gått en stund då hon e varm och hon har fått rejsa lite. Det har gått bra att ha henne lös bland andra hundar också hon kör inte runt utan strosar bara som de andra. Annars vill hon ju gärna få igång ngn så hon kan bli jagad :o)

Nu vill jag bara ha henne frisk, det är så trist i ridhuset att inte vara med och köra kombinationer och banorna och det känns som om vi kommer att komma efter så himla mycket,,,, så mkt träning vi missat under flera månader :o(       

Naya är lika läcker som han alltid har varit. Tänderna är tappade, och hon har ett fint bett. Tänderna är lite stora så hennes huvud behöver nog växa till sig lite, hon ser ofta ut som en vampyr, men en underbart söt sådan :o)

Här håller hon mig sällskap på köksön då jag jobbar vid datorn. Hon tröttnade att titta ut genom fönstret, det hände inget, så hon somnade tillslut.

Tänk när vi släpper in dem på helgmorgnarna, då de krafsar på dörren, så kommer Nixxa ordentligt väluppfostrat och ställer sig brevid sängenkanten min och vill bli kliad och Naya flyger som en katapult upp i sängen, klättrar sig förbi husse Hans som håller andan och tvättar hela ansiktet på mig och när hon tycker att jag är tillräckligt ren så lägger hon sig vid min kudde nära, nära och jag njuuuuter av att ha henne så nära. Nixxa lägger sig på golver nedanför, ibland tar hon fotändan, men hopppar oftast ner snabbt.

Jag behöver träna mera extern belöning med Naya. Hon förväntar sig för mycket att få belöningen av mig. Men det är svårt att träna när man är själv. Har kört påsen men det märktes stor skillnad  då hon fick en skål att springa till. Tur att jag fick hjälp av Marianne och Malin i ridhuset i söndags till att få till den externa belöningen. Det tog inte så lång tid innan Naya fattade att hon skulle mot skålen, kul.... Hon är så rolig att köra och vill så mkt... men vi behöver träna hindersug och sjlvständighet. Hon frågar mig hela tiden vad hon ska göra, för och nackdelar såklart.

Vad jag inte är van med är att ha skällande hundar!!!!!!!!

Jag bryr mig aldrig om andra hundar som skäller, det stör mig inte, men när mina egna gör det blir jag tokig Grrrrrr.. Nixxa har börjat skälla som en galning när jag kör Naya och Naya skäller när jag kör Nixxa.... Behöver lösa det problemet. Har tagit in buren i ridhuset men de skäller ändå.

Jag är lite kluven då jag vill att Nixxa ska vara taggad. I Vämland var hon mkt skällig och då var hon även supertaggad, så kanske ska hon ska få skälla på, men då blir jag galen ?!?!?! Vad gör man????

I morgon har vi valpträff och på kvällen ridhusträning. Vi hade en valphörna förra söndag och det var toppenbra träning..... Nixxa fick köra åttor vid hinderstöd och serpentiner...... men det går lite för fort, men hon tycker att det är så himla roligt att vara bland alla hinder...så härligt att se henne....

Ska försöka få ner några rader. Jag är heldäckad och vet knapt vad det är för dag. Har legat med 40 graders feber i 1½dygn, längen sedan jag var så sjuk. Jag brukar kunna ha hög feber utan att bli så däckad. Idag är det bättre tack o lov, har bara varit nära på att svimma då mamma och jag skulle ut med hundarna, hon fick ta över och jag dåsade till på golvet..... nu känns det som om jag har knarkat klart och jag vill bara upp på benen igen...Jag är less på att vara sjuk och framförallt när jag är LEDIG, och så har vi stora tävling som jag inte har kunna gjort ett skit på hittills. I mor´n ska det sista förberedas och jag hoppas våga köra dit,,,,,, vill gärna att hundarna ska få träna lite också, det var ett tag sig...

I måndags var vi till Södra Djursjukhuset i ett par timmar. Vi träffade Sofie Gäfvert som är ortoped. Nixxas symtom visar inte på sheltihäl, knäluxation, eller något som kan beskrivas som ngn speciell diagnos.... Hon kunde inte luxera på senor eller andra leder som skulle tyda på något i den stilen. Hon skulle kunna ha en sheltihäl "på gång", (en ovanlig en) men att det är onödigt att gå in i en led och fixa den och sen visar det sig att det inte skulle vara det, så jag är tacksam över att vänta på ingrepp in i det sista, men det är ju ändå veterinärerna som säger vad hon behöver. Hon borde haft andra symtom och oftare hoppat på tre ben och även haltat, vilket hon inte gjort.

Vad ortopeden kände var en liten, liten svullnad i vänster bakbed som vi fick Metacam emot, som man även får med hundar med Spondylos. Nixxa har en ländkota, som blev röntgad, som ser lite annorluna ut och att det kan vara nerverna som går ner mot vänster bakben ibland kan få sig ett tryck, precis som när ngn av våra egna nerver spökar och man få ont  helt plötsligt och så går smärtan bort igen.

Nixxas symtom på att hon aldrig varit halt eller varit extra rädd om benet eller så kan visa på att det bara är en nerv som kommer ikläm pga svullnaden. Vi ska käka inflammationshämmande i 21 dgr och sedan återbesök hos Anna, sjukgymnast, för att se om svullnaden lagt sig och se om vi då kan börja uppta träningen igen :o) Vi ska ändå fortsätta rehaba med vikter och simning. Sofie och Anna samarbetar och skulle diskutera Nixxa och bilderna dagen efter vi hade varit där... hoppas det bara är en envis inflammation, men det låter också lite lustigt, eftersom hon har blivit trebet i svängar....ja, jag vet inte...jag vill bara att hon ska bli FRISK vi ska tävla i SOMMAR ju...... Vi måste ju komma i form.......

Nu hoppas jag att en natts sömn gör susen så att jag är fit for fight i morn och orkar åka in till Kistamässan.......